Tiden är nu…
Tiden är nu… avatar

Konsten att ha tålamod…

År 2018 var det ett år fullt av förändringar, det kändes som att livet fått en uppsving och allt som vi planerat och drömt om äntligen fick en chans att få komma upp över vattenytan och glida på en våg…
Jag har i hela mitt liv tänkt på hur min 40+ liv skulle se ut, jag har alltid vetat att det skulle vara en bra tid att leva och att allting skulle falla på plats. Det har varit någon sorts vision, att få uppleva världen och att få mitt intellekt att expanderas. För det krävdes det stort tålamod och en gnutta hopp.
År 2018 fick jag uppleva det jag kommer att minnas som året som förändrade mig, jag har blivit en annan människa. När jag ser på mig idag ser jag en starkare människa, en som öppnat ögonen så ljuset har bländat de små mörka hörn i min hjärna. Jag hör människor prata och lyssnar med helt andra ljud, jag registrerar allt.
Jag har även valt vägar och det med omsorg, jag har inte tid längre att navigera bland människor som inte har förmågan att ge näring åt min nu törstiga livsglädje. All min energi måste gå åt att bygga vidare på min motivation och inspiration, mitt liv måste få ta plats och spridas omkring långt bort mot horisonten.

En resa till andra sidan Atlanten

Jag trodde aldrig jag skulle skriva detta men ja, jag har varit i USA. Landet som har betytt sorg för mig (min bästa vän flyttade dit när vi var 5-6 år) och som på grund av det inte varit första landet att vilja åka till tills jag återigen fick kontakt med min vän.
Så till livets ironi, jag får chansen att åka över hela USA och försöka lära om, vad är det som de flesta människor älskar med detta land? Storheten? Makt? Hamburgare?
Jag kunde inte ha så mycket fel…

Vi bokade via ett resebolag vårt reseförslag, de bokade allt och gjorde det väldigt enkelt för oss att bara trycka på knappen. När vi väl gjort det kändes det ändå som att ”det kommer aldrig att hända”. Mattias och jag hade nämligen pratat om USA och Australien redan som tonåringar men som känt valde vi ett annat liv, vi valde familjelivet.
Men vi glömde aldrig våra drömmar, vi kunde cykla förbi resebutiken och hämta resekataloger för att bara drömma oss bort då vi inte riktigt kunde få till det ekonomiskt. Det tog över 20 år för oss att få ännu en chans. Lite livsmognad och mycket bättre ekonomi var det ingredienser som behövdes för att uppnå den långa resan.

18, december 2018 
Väskorna checkades in på Arlanda och vi flög bekvämt med SAS över till USA och Chicago. På väg dit kunde vi se Grönland, en upplevelse utöver det vanliga!
På något sett kändes själva flygresan som ”resan”, jag har alltid älskat flygplan och att flyga så jag var nöjd redan när flygplanet lämnade marken 🙂

Chicago O´Hare International Airport var som en stad, så otroligt strukturerad och med en säkerhet som gjorde att man kände sig så trygg av att bara stå där och vänta! Säkerhetskontroller och Tull gick smidigt för att sedan ta tåget till andra sidan flygplatsen, vi skulle nämligen vidare till Dallas.
Väl framme i Dallas kändes det så familjärt, artiga och trevliga människor överallt man vände sig. Vi stannade i fyra dagar på ett hotell uppe bland molnen. Där åt vi amerikansk frukost med pannkaka och french toast…och så kaffe. Hade hört att USA hade äckligt kaffe men nja…jag fastnade direkt för deras smak.
Vi hade ingen direkt plan med stoppet i Dallas, Henrik som hade önskemål att besöka två specifika platser. Henrik fick åka till sin musikidols gravplats och hus. Det var höjdpunkten för honom.
Mattias fick träffa en riktig cowboy och jag fick besöka Southfork Ranch. Så Dallas levererade, och i vårt tycke bästa staden!

+ Människor. Artiga och trevliga.
+ Staden. Rent och städat
+ Pannkakor…jag fick aldrig mer så goda någon annanstans 😀
– Polissirener…hela nätter och dagar (Vi fick dock uppleva detta under hela vår resa)

22, december 2018
Vi packade väskorna och tog oss till flygplatsen för att flyga vidare till Los Angeles. LA.
Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara KAOSET, flygplatsen var oförklarlig stökigt med flygplan som åkte över huvudet på en och tjutet, bilar och människor som stressade fram…
Det blev en stor omställning till det mysiga Dallas men vi var som kameleonter och omvandlades från lugna Texas- turister till LA- galna turister.
I Los Angeles verkar allting vara fritt, inga regler och lagar verkar existera, människor verkar komma från Woodstock och leva därefter men i det stora hela mycket trevliga människor men något mer reserverade än i Dallas.
Vi firade julafton på Universal Studios och Juldagen på Monica Pier, så otraditionellt som det bara kan bli men en upplevelse för livet!
Vi stannade i fyra dagar och kan enkelt säga att här träffade jag de mest konstigaste människor jag någonsin träffat i mitt liv.
Det var roligt att uppleva staden men lite för kaotiskt för mig!

26-30, december 2018
Nu tar vi bilen och påbörjar vår ”mark-roadtrip”, första stoppet blev Grand Canyon. Jag kommer aldrig att kunna förklara platsen utan måste upplevas, det är en så mäktig känsla att man får tårar i ögonen. Man inser hur liten människan är på jorden och hur dåliga vi är som inte tar hand om vår planet.
Energi påfylld till max körde vi vidare till Las Vegas som påminner om en stor lekplats för vuxna, rolig stad som jag kan tänka mig att besöka igen. Efter det åkte vi vidare till Yosemite som också påminde om vår fantastiska värld. Naturen är slående och den friska luften får en att finna ett inre lugn. Jag trivdes bäst i GC och YO…och jag måste bara åka tillbaka en dag!!!

30, december 2018
San Francisco. En efterlängtad stad som tyvärr visade sina mörkaste sidor under våra första 5-10 minuter i staden. Jag vet inte hur långt tid det kommer att ta innan jag kan skriva eller känna en bra känsla med staden men jag hoppas kunna minnas det vackra i staden som Golden Gate bron. Mycket hemlösa människor och smutsiga gator gjorde att verkligheten kom ikapp oss från vår tidigare trevliga roadtrip.
Vi firade nyårsafton med champagne och samlade krafter för att övervinna ett av livets tyngsta motgång, det går inte att beskriva hur eller vart vi hittade krafter att tänka positivt och bara fortsätta men med hjälp av några snälla människor i Chilenska och Svenska konsulatet kunde vår resa fortsätta vidare till…Hawaii.

Gott Nytt År 2019!

2, Januari 2019
Efter att ha upplevt några dagar som var psykisk påfrestande kunde vi lämna San Francisco och flyga över till Hawaii.
Veckan som väntade oss var som en stor varm kram, ett hjärtligt välkommet med glada ansikten vart man än tittade. Människorna var helt enkelt underbara!
Vi fick uppleva drömstränder och mäktiga vulkaner. Hawaii kommer för alltid att vara platsen som gjorde att vi kunde andas ut och avsluta vår resa på bästa möjliga sätt.
Vädret var behagligt och det var skönt att ta av sig kängorna och vinterjackan, att få springa i bikini var en befrielse!

Jag kommer förmodligen att fortsätta drömma vidare till nästa destination, jag fick lära mig att USA inte var det landet som jag föreställt mig och att människorna var mycket mera öppna än jag tidigare trott.
Jag fick framförallt lära mig mest om mig själv och vilka krafter jag bär inom mig. Jag är en bättre och klokare människa, jag har förvandlats till en vandrare…

Livet är nu, tiden är nu...